Jag landade på Langkawi runt 2. Efter en helt okej flygresa, jag sov mest hela tiden. Jag tog en taxi från flyget till hotellet och när att jag checkat in så kollade jag in hotellrummet. Hotellrummet, ja. Det var inget rum, det var en hel lägenhet! (-kök).

De tre sista nätterna i Austarlien spenderade jag i ett 22 bäddsrum, delade kök och toaletter med minst 100 personer. På det nya hotellet hade de tagit fasta på siffran 2. Det fanns två tv-apparater, två kylskåp, två balkonger, vi hade två badrum (!), två varsina kuddar, två rum, ett vardagsrum (med matbord, soffgrupp, tv, kyl och access till balkong och badrum) och ett sovrum (säng, tv, badrum och en 2 stolar med bord). Jag tror att både 22 bäddsrummet, och den stora lägenheten på minst 70 kvadrat båda kan ha bidragit till att jag gick runt med ett sånt där löjligt nöjt leende och småskrattade lite psykopatiskt för mig själv.. 

Jag låg på standen en stund, sen tog jag en promenad till flygplatsen och mötte upp Edvin. Vi spenderade kvällen i det gigantiska hotellrummet med roomsurvice! Hur bra kan man ha det?


Mitt flygplan var lite utöver det vanliga. De hade stjärnor i taket och lila mys-belysning istället för vita lysrör.


Stranden på första hotellet. Vattnet där var dock lite sunkigt.






På vägen till flygplatsen.

Nu har jag varit i Australien i 3,5 månader. Och slutsatsen är en liten lista, på bra och på dåliga saker. Så om ni är redo, här kommer den!

Vi börjar med det bra sakerna:

-varmt
-jättegod frukt!
-fräscha allmäna toaletter precis överallt
-trevligt folk


..Och det dåliga:

-kranvattnet går inte att få kallare än ljummet och smakar klor. (Har dock vant mig så tänker inte på det längre)
-dåliga vegitariska alternativ (tex. Mc Donalds har inte en ända vegitarisk rätt förutom pommes, qourn finns inte att köpa osv)
-för varmt
-ingen soppsortering, allt, allt allt slänger man i samma. Kartonger, glas, allt!
-folk tycker inte att det är någon stor grej att köra fulla. (Man får ha 0.5 promille i blodet, men det är inte så noga)

Jahopp, då var det dags. I natt kl 2.45 lyfter mitt flyg till Malaysia. Så idag har jag växlat in lite pengar, och kollat upp transportmöjlighet till flygplatsen. Och tydligen så går sista tåget dit vid 7.30 (bra survice för en stad på 1.4 miljoner människor?!). Så ända möjligeten att ta sig dit är med taxi! (om jag inte vill vänta på flygplatsen i 100 år det vill säga)

Sista dagen alltså. Vi hade en picknick i Roma Street Parkland, med mosmackor och hemma gjorda choklad-micro-muffins! (på köpt kakmix, haha) Vi spelade kort och kollade en stund på genrepet till en Trollkarlen från Oz föreställning.





Heyrå Marta!!!

Sista morgonen i Noosa vaknade jag kl. 4 och var klarvaken. Låg och tänkte att snart blir det ljust ute. Så jag promenerade ner till havet och satt och kollade på soluppgången i en timma. Sen var jag lagom trött för att gå och sova igen.

De senaste 4 dagarna har vi mestadels spenderat här:

Vem blir inte glad av att få ett mail av sin mor om att man har en adventskalender hemma på sitt soffbord som väntar på att öppnas? Det är ju nästan så att man blir religös

Min första tanke när vi kom fram till bushcampet var; vi kommer inte stå ut. Vi kommer dö av tristess. Att bo mitt ute i ingenstans och göra ingenting. Att betala 20 cent för att få en två minuters varm dusch ( kanske inte dyrt, men bara själva grejen att ta betalt när vi redan betalt för att bo där!) och gå på dass .Det var mörkt, regnigt, köket var fullproppat med människor som gjort en kanottripp från lägret och vi skulle vara där i en hel vecka. Det bådade helt enkelt inte gott.

Men så när vi vaknade dagen efter var allt inte så hemskt längre. Solen sken, vi var nästan ensamma på anläggningen (under dagarna var alla ute och kanotade, så vi hade anläggningen för oss själva) och det kändes ganska mysigt. Jag och Märta åt havregrynsgröt i vår ensamhet och sedan såg vi på ett par filmer. (Att det fanns en tv med massa nya dvd-filmer kan ha varit en av anledningarna att vi överlevde). Dessutom så var det något fel på tjej-duschen, för det fanns oändligt med gratis varmvatten.

Så vad har vi gjort? Vi har tagit 2 promenader, tappat bort oss på en vandring i Australiensiska vildmarken, solat när det varit sol, kollat på oändligt mycket filmer, inte gymmat, badat i floden som rann förbi 10 meter från campingen och druckit ett antal koppar te. Värsta retreaten.

Summan av kardemumman: Man måste helt enkelt utsätta sig för sådana här saker, jag kan verkligen se framför mig hur Ullis och Annika inte håller med skakar förskräckt på huvudena, men man blir utvilad och man mår väldigt bra. Även om vi haft det bra så blir man överlycklig av att komma tillbaka till civilisationen, att bara uppskatta sådana grejer känns värt.

Idag är det lördag, imorgon är det söndag. I morgon åker jag och Märta till Noosa. I en vecka ska vi bo i något slags busch-camp. Känns lite som att vi ska vara med i robinsson på något sätt, ska bo mitt ute i skogen (dock tror jag inte det var så långt till havet), sova i hängmattor i rum gjorda av presseningar. Det blir nog kul... Hoppas jag...

Men efter att vi klarat av våra nätter i busch-campet så ska vi till Dolphins Beach House. Det är det bästa och mysigaste hostlet vi bott på under hela våran tid i Australien (alltså, vi bodde där när vi var i Noosa förra gången också), så det ser jag fram emot sjukt mycket! Där har vi 5 nätter bokade, sedan drar vi tillbaka till Brisbane för tredje gången, 3 nätter, sedan den 15 december 02.45 på morgonen går mitt plan till Malaysia!

Så det är inte lång tid kvar med andra ord!

I Noosa har jag ingen täckning på mobilen, så går förmodligen inte att få tag på mig. Inte heller finns det McDonalds där vi ska bo. Men lyckas jag ta mig till en dator så hör jag av mig. Annars hörs vi inte föräns 11 december! Ha det bäst!

KRAMMMMMMMMMMMMMM

PS. Idag har jag varit hemmifrån i 3 månader!

Jag och Märta klarade av det nya livet i knappt en vecka. Är sjukt less på det. Tristess till tusen. Så vad händer nu lixom.

-Antingen så åker jag till Noosa och solar och badar och bor över min budjet på mitt och Märtas favorithostel "Dolphins Beach House". Noosa är dock jävligt litet ställe, så vet inte hur länge vi orkar bo där, men har en undarbar strand och dolphins beach house är grymt.
-Eller så drar man till Sydney, också över sin budget. När vi var i Sydney så fanns var det ju så sjukt kallt så vi har inte äns sett stranden där. Märta har även nåra polare som kommer dit snart. Där kan man både ligga vid stranden och känna på storstadspulsen.
-Sista alternativet är att stanna. Gå till lagunen varje dag i brist på annat,ligga i 40 graders hetta(det var det idag, i skuggan!!), bli deprimerad över att det inte finns något hav i närheten och vänta på att åka till Malaysia.

Så vad gör man?

På fredag och lördag ska jag och Märta i alla fall jobba. 3 timmar varje kväll med helt okej lön. Stephen, vår vänn här i Brisbane som vi lärde känna förra gången vi var här frågade om vi ville jobba. Vi ska försöka få folk att komma till en klubb här i the Valley. Så det blir kul att göra något i alla fall..

Jag och Märta har rest klart. Vi är bosatta på ett hostel i Brisbane och vi måste bestämma vad vi ska göra med våra liv. Eftersom vi icke har fått något jobb så är vi arbetslösa, på riktigt. Okej, jag har lagt ner att söka jobb för att vara ärlig. Ingen vill ha någon som bara kan jobba i en månad och sedan dra. Förästen så fick jag inte äns något jobb när jag ljög att jag skulle stanna till maj, så det är kört.

Att vara arbetslös på riktigt medför vissa förändringar i livet. Man blir slö och orkeslös. Man dricker för att sysselsätta sig och inte för att det är kul. Man somnar sent och går upp sent vilket gör att man missar timmar man kunde ha tillbringat i solen i en park, eftersom att solen oftast hunnit gå ner innan man hittar dörren ut. En aktivitet för en dag kan vara något i stil med att gå och handla en mjölk, organisera upp sina saker i sin väska eller tvätta håret.

En vandlig dag:
-Vaknar runt 2, bakis eller inte, man är fortfarande trött
-I bästa fall så powerwalkar jag till botaniska trädgården, springer en runda där och powerwalkar sedan hem igen
-Runt 3 brukar frukosten infalla. Alltid havregrynsgröt
-Om jag tränat tar jag en dusch, annars så gör jag någon liten aktivitet, i stil med exemplet ovan
-Runt 6 är det dags för lunch
-Runt 8 börjar vi dricka om det är en sådan dag, annars går vi till McDonalds med datorerna
-Runt 4 så somnar jag

En av anledningarna till att vi vänt på dygnet är att vi bor i ett 22 bäddsrum. Lampan släcks oftast inte föräns de sista går och lägger sig, runt 5-6 ungefär. På dagarna är det lampan släckt tills 3-4 eftersom att de flesta ligger bakis i sina sägar tills dess. På detta hostel stannar folk längre än i några dagar så man känner igen de flesta och observerar nykomlingar. Några killar har nu slagit rekord genom att bott på hostlet i ett halvt år. Jag och Märta blir troligtvis kvar tills jag drar till Malaysia och Märtas familj kommer. Faktiskt så trivs jag med mitt nya liv!

Just nu bor jag och Märta i ett 22 bäddsrum. Rummet vi bodde i innan var ett 8 bäddsrum. Man skulle lätt kunna tro att vi att vi saknar 8 bäddsrummet, men icke sa nicke. I 8 bäddsrummet bodde det nämligen en Irländare.

Jag och Märta kommer in i vårt rum runt 18.00 på kvällen. Irländaren och två av hans vänner sitter på golvet och dricker vin. Trevligt tänkte vi!

När vi går in i rummet någon gång runt 22.00 så har Irländaren blivit vääldigt full. Han sitter på golvet och kan inte göra sig förstådd. Han svamlade mest. Endligt hans kompis var detta ett vanligt fenomen. När det lämmnar rummet för krogen så stoppar de om Irländaren (eftersom att han var på tok för full för att hänga med). Samtidigt som kompisen stoppar om Irländaren varnar han killen som sover i sängen under Irländaren.

"Om jag vore som du så skulle jag plocka ihop mina saker i väskan och skjuta in den under sängen, för när han är full och vaknar på natten så kissar han. Oftast brukar han kissa i soptunnan eller i mitten av rummet. Men han kan även kissa på väskor och på kläder som ligger på golvet. Han har bara kissat på mina kläder en gång, men man vet ju aldrig"

Öhh jaha?!

Irländaren låg och sov i sin överslaf och jag var livrädd att han skulle kissa på mina saker så jag läste helt enkelt några extra kapittel i min bok för att hålla mig vaken. 30 minuter efter att vi släckt lampan så hörs världens duns!
 
Det var bara Irländaren som ramlade ner från sin överslaf (!!). Han vaknade inte, utan låg på golvet och sov. Någon timma senare så hör jag något. Irländaren har nu rest sig upp och letar sig fram till soptunnan (tack gode gud för att det åt minstonde var soptunnan). Han kissar, och sedan går han ut från rummet! Varför gick han då inte bara till en toalett om han ändå skulle gå ut ur rummet? Mysteriet kvarstår..

Jag tycker nu att jag har all rätt i världen till att vara lite skeptisk mot irländere.